TV4 News 2.0

Det är ungefär tre år sedan beslutet fattades att lägga ner TV4 News. Den tablålagda dygnet runt-kanalen för nyheter försvann. Jag ska inte gå in här på affärsmodellen eller vad som kunde gjorts annorlunda.

Istället för TV4 News kom en plan på att sända ”live” i TV4 Play – något som av kritiska bedömare då uppfattades som något helt underlägset det som lades ned.

Det jag kan konstatera är att vi nu – i praktiken – driver TV4 News igen. Ett slags TV4 News 2.0.

Vi rapporterar dygnet runt, snabbt och med kvalitet, men med den stora skillnaden att vi mestadels gör det ”on demand”. Det vill säga: Vi sänder när något händer och när vi tycker att det är relevant – inte för att i varje läge fylla en tablå.

Och vi gör det en masse. Nyheterna går starkt digitalt, något som konstaterats tidigare. Och denna ”nya” livebevakning håller lika bra i den traditionella tv:n där kvalitetskraven är höga, och där vi sedan lång tid tillbaka har en mycket stark position.

Ett färskt exempel:

Mitt under midsommarfirandet skakas Europa när britterna säger nej till EU. Under denna röda storhelg i Sverige sänder TV4Nyheterna, från fem länder och med högsta kvalitet:

– 40 timmar digitalt non stop

– 12 timmar linjärt non stop (inklusive Nyhetsmorgon).

Och detta bara under de första två brexit-dygnen.

TV4 News eller inte. Vi sänder alltså dygnet runt nu också. Fast på ett kanske ännu mer relevant sätt.

Nya bilder av sockerbagaren som blev terrorist

Nyhetsveckan börjar som den förra slutar: Med politisk turbulens och ett pressat, grönt regeringsparti. TV4Nyheterna sänder givetvis direkt i TV4Play.

Live är, kan man konstatera, något av livsluften för en nyhetsredaktion 2016. Att inte finnas i direktsändning när det händer är som att kapitulera inför uppgiften att vara en relevant nyhetsförmedlare. Det är också därför vi, i likhet med många andra redaktioner, satsar hårdare än någonsin på att vara vassa live i nyhetslägen.

Direktsändningar digitalt är dock inte allt. Det finns annat angeläget bildberättande – som fördjupar, förklarar och finns där när den hastigt inkallade presskonferensen är över, eller när bomblarmet är avblåst.

TV4Nyheterna utvecklar hela tiden nya sätt att berätta, i takt med att tekniken utvecklas och våra vanor ändras. Nyheternas reporter Stefan Borg var exempelvis först i Sverige med att göra nyhetsinslag i 360-format, när han åkte till Burma och ”tog med” sig tittarna genom den unika kameran. Vi var först ute bland de stora redaktionerna med förklarande, animerade klipp, något som nu många andra tagit efter.

I dag publicerar vi en ny specialdokumentär om terroristen Mohammed Aziz Belkaid, utpekad som en av hjärnorna bakom terrordåden i Paris och Bryssel. TV4Nyheterna kan visa helt nya bilder av sockerbagaren som valde blodets väg, och som lämnat de anhöriga i chock. I flera år bodde Belkaid i Märsta utanför Stockholm. Vår reporter Lennart Hultman–Boye och redigerare Fredrik Ekdahl har producerat en intressant och formmässigt stark berättelse som kommer längre än många andra försök den senaste tiden. Missa inte det.

Det är en spännande måndag av andra skäl.

Ett av våra tidiga, virala klipp handlar om den seglivade myten om mödomshinnan. Klippet var en av flera digitala delar av Kalla faktas uppmärksammade granskning av oskuldskontroller på svenska vårdcentraler, som gav stort eko inte bara i Sverige utan i många länder runt om i världen. Just i dag, måndag, firar vi Kalla fakta och den envise grävaren Per Hermanrud, som i förra veckan tilldelades ett prestigefyllt silver för själva Kalla fakta-programmet när världens bästa tv korades i Las Vegas. Grattis Per – och teamet med Phil Poysti, Aleks Vujanovic, Stefan Stjerna, Fredrik Kron, Bengt Stenvall, Per Norman, Cecilia Wanger, Andreas Haglind och Nicke Nordmark. Kul!

 

HermanrudJPG

Per Hermanrud – värdig silverpristagare i New York Film Festival – firas på redaktionen.

 

 

Bakgrund: Om terrorn i TV4Nyheterna

Närmast dagligen sker terrordåd med dödsoffer i olika länder. Vissa attacker uppmärksammas mer än andra i medier här i Sverige. Är då vissa liv mer värda än andra? Gör vi skillnad på liv och liv? Är det mindre viktigt när oskyldiga människor i, exempelvis Turkiet, dödas av terrorister? Frågor kommer till vår redaktion.

Det självskrivna svaret är: Nej.

Attackerna i Paris i november 2015 markerade ett nytt, mörkt kapitel för det moderna – sedan decennier demokratiska och öppna – Europa.

Den 22 mars ser vi att det fått en skrämmande fortsättning. Vi ser hur själva hjärtat i EU – Bryssel, med sina institutioner för samarbete mellan fria länder – attackeras av blodiga dåd. Indoktrinerade mördare omsätter sin taktik i Europas politiska mittpunkt, något vi inte drabbats av tidigare på samma sätt. Jag har tagit upp det förut och gör det igen: Denna typ av terror i ett fritt och demokratiskt europeiskt land ger mer omfattande konsekvenser än bara det tragiska som händer i stunden. Den kommer att leda till ännu mer av det vi egentligen inte vill se i vårt samhälle: Mer av kontroller, mer av misstänksamhet mellan människor, mer av ofrihet.

Att TV4Nyheterna rapporterar intensivt om detta är självklart. Det är, sorgligt nog, ytterligare en svart milstolpe. Det betyder inte att andra människoliv skulle vara mindre värda. Det betyder att vi fått en ny, mer obehaglig bild av vår närhet, som kommer att påverka vårt sätt att leva.

Ska det aldrig ta slut?

Inte igen.

Inte ännu ett terrordåd, oskyldiga dödsoffer, skräck, förödelse, panik. Mitt i Europa, på vår hemmaplan.

I dag känner vi med alla i Bryssel – alla människor som fått sätta livet till för att förvridna hjärnor anser sig ha rätt att mörda i något slags ideologiskt syfte. Vi känner för deras föräldrar, barn, syskon, vänner, kollegor, grannar.

Är det så här vi ska leva nu? Med ständig rädsla för terrorns vidriga oförutsebarhet?

Denna känsla av mörker. Just nu möter jag ofta människor som tycker att världen har blivit dystrare, av olika skäl. Och de blodiga dåden har blivit något vi närmast förväntar oss, någonstans, någon gång, egentligen när som helst, i vår del av världen.

I denna tid är det vår uppgift att rapportera, förklara och kasta ljus över det som händer. Vi ska vara på plats och sända – vi gör det i timtal. Men vi ska ändå inte glömma: Världen är inte ett enda mörker. Även om det är svårt att tycka något annat just i dag.

Vad vi rapporterar och inte rapporterar

Ett jordskalv inträffade sent i lördags kväll. Epicentrum låg nästan 5 mil öster om Kinnbäck, 6 mil sydost om Piteå och 8 mil nordost om Skellefteå. Skalvet var kraftigt och kändes över mycket stora ytor. Rapporter har kommit in från vitt skilda orter, från Arvidsjaur i norr till Umeå i söder, enligt Norran.

TV4Nyheterna rapporterade om skalvet kort efter att det inträffat. Rapporteringen skedde i TV4Nyheterna live i TV4 Play – normal nyhetsbevakning vid den tiden på dygnet, med andra ord.

I sändningarna dagen därpå var nyheten dock inte med. Det fick tittare att reagera och ringa TV4:s kundtjänst. Enligt ett Facebookinlägg, som delas friskt, sägs att TV4:s kundtjänst ska ha uttalat sig förringande om betydelsen av att rapportera från Sveriges norra delar, och att det skulle vara orsaken till att nyheten inte kom med. Bilden har på sina håll blivit att TV4Nyheterna skulle ”strunta i hela Norrland”.

För en redaktion med ambitionen att stå för den bredaste och mest angelägna nyhetsrapporteringen av hela vårt land vore en sådan attityd onekligen anmärkningsvärd – om den nu skulle stämma. Men den stämmer inte.

Varje dag arbetar vår redaktion från norr till söder med att just detta: Att ge en så relevant och angelägen bild som möjligt av hela Sverige. Det är få redaktioner vid sidan av public service – om ens någon? – som kan mäta sig med vår närvaro utanför de större städerna. Siffrorna talar också sitt tydliga språk: Andelen nyheter från hela landet har ökat i våra rikssändningar de senaste två åren – något vi är mycket nöjda och glada över och vill utveckla ännu mer.

Var det då fel att inte ha med jordskalvet även i de linjära morgonsändningarna?
Ja, jag har förståelse för dem som hävdar att nyheten borde varit med även där. Den borde ha uppmärksammats.

Visserligen är det viktigt att slå fast att vi, som alla andra medier nuförtiden, publicerar vårt innehåll på många olika plattformar. En del innehåll publiceras bara digitalt, exempelvis på vår sajt, och inte i den linjära tv:n. Man kan alltså inte hävda att en publicering inte ägt rum för att vi inte sänt i alla plattformar. Det är ungefär som att hävda att tidningarna inte publicerat något som bara finns på deras sajter, men inte i den tryckta papperstidningen. Men med det sagt: Hundratals beslut fattas varje dag om vad som ska publiceras och inte, och ibland blir det inte helt rätt.

Det är på ett sätt förlösande att se vilket engagemang som finns för det vi gör och inte gör. Vi hoppas på en engagerad publik även framöver.