Prestigefulla nomineringar till Kalla fakta

Kalla fakta avslöjade hur Migrationsverket ignorerade larm om övergrepp på asylboendet Trängslet. Narjis var en av dem som berättade i programmet. 

Det är lätt att bli matt när fejkade nyheter och ”alternativa fakta” florerar i en aldrig tidigare skådad omfattning. Grundbulten för alla seriösa redaktioner består i alla fall: Det som publiceras ska vara sant, relevant och inom ramen för vad grundlagen säger om yttrandefriheten (vi hetsar inte mot folkgrupp, till exempel).

Kalla fakta är Sveriges äldsta grävprogram i tv, och leds också av dessa grundläggande publicistiska riktlinjer – har alltid gjort.

Under senare tid är det många som talat om Kalla fakta. Redaktionen har under det senaste året gjort flera uppmärksammade avslöjanden, senast i fallet med den misstänkta korruptionshärvan på Fastighetsverket. Avslöjandet har dominerat medierapporteringen periodvis och för närvarande pågår en utredning med sex personer misstänkta.

Det är inte bara i Sverige som Kalla fakta uppmärksammas för sina viktiga – riktiga –  fakta. Det kommer även kvitton från prestigefyllda internationella sammanhang.

Hela fyra Kalla fakta-granskningar nomineras nu i New York Film Festivals, det som kan kallas “VM i tv”. Här koras världens bästa tv- och filmproduktioner i stenhård konkurrens. Förra året belönades Kalla faktas avslöjande om oskuldskontroller med ett fint silver och i år har alltså fyra program chans:

Pensionsbluffarna  av Sara Recabarren  och Phil Poysti

Mitt barn är en IS-soldat av Sara Recabarren och Phil Poysti

Kvinnorna på Trängslet av Camilla Ziedorn, Lovisa Thuresson och Jocke Söderqvist

Krigsbrottslingar mitt ibland oss av Per Hermanrud, Phil Poysti,  Lovisa Thuresson och Stefan Stjerna

Om nomineringarna räcker hela vägen till pris återstår att se – det avgörs i Las Vegas den 25 april. Oavsett hur det går är nomineringarna givetvis ett stort och viktigt erkännande för Sveriges äldsta grävprogram, i allra högsta grad “alive and kicking”. Grattis alla nominerade och hela Kalla fakta-redaktionen!

 

Oacceptabelt försök att hindra vår rapportering

En reporter med kamera på allmän plats. Det är en självklarhet i vårt demokratiska system med en fri och oberoende press.

Ändå verkar det vara långt ifrån en självklarhet för alla.

Idag, fredag den 3 februari, hade en av våra medarbetare ett till synes givet journalistiskt uppdrag: Att besöka den plats i Angered i Göteborg där det under torsdagskvällen förekommit skottlossning.

På plats blev vår reporter dock fysiskt förhindrad och hotfullt bemött av personer som inte ville ha media där – och som uppenbarligen inte tycker att rätten att utföra publicistiska uppdrag gäller på allmän plats.

Det är givetvis oacceptabelt – och djupt oroande.

Vi polisanmäler i dag, och kommer att göra det varje gång vårt grundlagsskyddade uppdrag ifrågasätts eller attackeras.

Avslöjande från tittarna

Rosersbergs Slott – där miljonerna rullade utan att någon satte stopp.

En hög chef på Statens fastighetsverk tricksar med upphandlingar så att ett särskilt företag kan ta ut fantasipriser på renoveringsjobb. Betydande summor hamnar sedan i chefens fickor – och det pågår i flera år. Generaldirektören Björn Anderson får uppgifter om att det fifflas, men tar inte tag i saken på två år.

Härvan i Fastighetsverket rullades upp i Kalla fakta den 24 januari. Reporter Per Hermanrud och fotograf Phil Poysti har ägnat månader åt att kartlägga, granska och försöka få grepp om den uppseendeväckande rötan. Resultatet har blivit ett av de mest förbluffande programmen Kalla fakta producerat under senare år.

Många som sett granskningen har häpnat och blivit upprörda. Och efter att programmet sänts har saker börjat hända.

Polisen har gjort razzia på Fastighetsverket, datorer har beslagtagits – och fyra personer anhållits, däribland generaldirektören (han är nu portad från jobbet, meddelade finansmarknadsminister Per Bolund på torsdagen).

Många som sett programmet har som sagt blivit chockade.

Men inte alla.

Det finns flera som känt till fifflet länge. Som slagit larm till generaldirektören och försökt få honom att göra något. Inte för att de personligen haft något att vinna på det – utan för att de ansett att det som pågått varit fel. För att de sett hur offentliga medel hamnat snett utan att någon med ansvar satt stopp.

För att det behövts en rejäl granskning.

Richard Lindwall (ovan) är en av dem som vågade uppmärksamma sin högsta chef på miljonrullningen när han jobbade på Fastighetsverket. Han väntade förgäves i flera år på att något skulle hända. Till slut kom han i kontakt med Per Hermanrud och Phil Poysti, och tillsammans har de sett till att hela historien avslöjats genom Kalla fakta.

De fria mediernas granskning av makten ska vara, vilket kan låta högtravande och självbelåtet, till samhällets bästa. Det går att diskutera både kvalitet och måluppfyllelse ibland. Men det är långt ifrån bara journalisterna, redaktionerna, mediebolagen som utgör grunden för denna granskning.

Det är framför allt sådana som Richard Lindwall. Utan Richards civilkurage hade kanske härvan på Fastighetsverket ”runnit ut i sanden”, som generaldirektören själv medgett att han hoppats på.

Det är bara att önska att fler gör som Richard Lindwall. Att de som känner till missförhållanden som sopas under mattan kontaktar en seriös redaktion – och får saker att hända.

Höjd säkerhet – och fortsatt bevakning

Efter den otäcka attacken mot DN:s reportageteam i Irak får vi frågor kring säkerheten och hur TV4Nyheterna agerar. Vilka analyser gör vi? Vilka åtgärder vidtar vi för att på plats minimera riskerna när vi bevakar konfliktområden?

Svaret är, som jag framhållit flera gånger tidigare, att vi har ett mer omfattande säkerhetsarbete nu än tidigare för alla våra så kallade riskresor. Det har flera orsaker. En är att respekten för journalister överlag – tyvärr – har minskat betydligt. Krigförande parter kan sprida sina budskap via egna sociala kanaler och behöver inte traditionella medier på samma sätt som förut för att bilden av det som händer ska nå ut. Journalister betraktas inte sällan som störande moment och fria villebråd.

Vårt team med Samir Abu Eid och Daniel Zdolsek åkte snabbt ner till Erbil när offensiven mot IS i Mosul inleddes i förra veckan, och har nu återvänt till Amman respektive Sverige. Ett nytt team är nu på väg ner igen, med ett ambitiöst säkerhetsarrangemang där flera åtgärder vidtas för att minska riskerna.

Det som nu händer i området kring Mosul är av extremt stort allmänintresse. Det kommer att påverka inte bara de miljontals människor som lever på plats, utan hela den segdragna och blodiga konflikt i regionen som gett svallvågor över i princip hela världen. Vårt journalistiska uppdrag och främsta ambition är att rapportera och analysera utan mellanhänder, även i säkerhetsmässigt svåra situationer som denna.

Omöjligt att värja sig

 

Krig och katastrofer – ofta är det barnen som drabbas hårdast. Just nu i Haiti.

Kriget i Syrien har pågått i över fem år. Ett halvt decennium av skräck, död, tortyr och lidande. Här i Sverige, långt bort från den helveteseld som brinner i Syrien, kan det vara svårt att på riktigt leva sig in i hur det är där borta. Intresset går i vågor. När bilder på den råa verkligheten kommer extra tätt inpå ökar engagemanget hos många.

Att vara på plats i Syrien är i många områden förenat med livsfara. Varje reportageresa vi gör föregås av omfattande säkerhetsanalyser och noggranna förberedelser. Ibland går det inte att ta sig dit vi vill. I många fall får vi, och andra redaktioner, förlita sig på den rapportering som kommer från personer som redan är där och som riskerar sina liv.

Trots svårigheterna att alltid vara på plats är vår ambition att vara den redaktion som kommer allra närmast, som förklarar tydligast, som skildrar på mest levande sätt.

Det gäller inte bara i Syrien.

Just nu ser vi inte bara fasansfulla bilder från ett söndersmulat Aleppo, som blivit en veritabel dödsfälla utan flyktvägar.

Vi ser också en massiv förödelse i Haiti, ett av världens absolut fattigaste länder.

Orkar vi ta till oss?

Gemensamt för dessa katastrofer – och andra – är att många av offren finns bland barnen.

Vår korrespondent Samir Abu Eid med fotograf Jacek Machula har varit på plats i Haiti. Se bilderna, lyssna på rösterna. Det är omöjligt att värja sig:

http://www.tv4play.se/iframe/video/3563433

http://www.tv4play.se/iframe/video/3564932

TV4Nyheternas korrespondent Samir Abu Eid jobbar alltid för att komma så nära som möjligt.

(Vill du hjälpa offren på Haiti? TV4 har en insamlingssida som du hittar här.)