Vi maratonbevakar politiken i USA


Personligen tycker jag TV4Nyheternas grafiker har gjort ett strålande arbete med vårt grafiska koncept inför USA-valet. Kommer att synas i många former och sammanhang från och med nu.

Ingen hade trott det, men han står kvar. ”Pajasen” Donald Trump – ”Hjälten” om man frågar anhängarna. Han var helt uträknad på förhand men har fortfarande tätplatsen bland republikanska presidentkandidater, enligt opinionsmätningarna.

Men håller det? Kan karln verkligen klara sig hela vägen?

Och kan demokraternas Hillary Clinton hålla undan från utmanaren Bernie Sanders, USA:s svar på Jonas Sjöstedt (V)?

Beskeden kommer i de så kallade primärvalen. Alla som är något sånär intresserade av USA och politik väntar nu på primärvalen.

Det är i korthet de val där delstaternas invånare lägger sin röst på partiernas delegater, som sagt vilka presidentkandidater de håller på. Senare på året väljer delegaterna partiernas presidentkandidater inför själva presidentvalet den 8 november. Det sker under de så kallade konventen. Primärvalen rullar på fram till juni – och tisdagen den 1 februari drar allt igång i Iowa. (Just Iowa har ett så kallat nomineringsmöte, som fungerar lite annorlunda än val där folk röstar i vallokaler.)

Det är alltid spännande inför primärvalen – inte minst Iowa – men frågan är om det inte är extra intressant den här gången. Fältet är mer öppet än på många år. Ytterligheternas år.

Därför spänner också TV4Nyheterna musklerna mer än någonsin i vår primärvalsbevakning.
Det blir en mastodontrapportering från både Iowa, New Hampshire den 9 februari och den så kallade Supertisdagen den 1 mars, då tolv delstater går till val samma dag.

Våra team, med USA-korrarna Rolf Porseryd och Staffan Ahlström i spetsen, kommer att ge resultat, fördjupning och analys direkt när det händer. I studion är det laddat med smarta gäster, kunniga TV4-profiler, maffig grafik och en lång radda inslag – allt rattat av våra proffsiga programledare Anna Lindmarker och Thomas Ritter.

För den som vill och har tid finns vi där i 15 timmar i sträck – minst – varje gång.
Nu närmast, den 1 februari, drar vi igång med start klockan 16.00. Vi kör hela kvällen, natten och in på morgontimmarna då Nyhetsmorgon startar klockan 06.00.
Självklart går hela sändningen TV4 Play, om du vill mobilkolla. Men varje nagelbitare sänds också i den traditionella tv:n i TV4 från midnatt till 04.30.

Och det roliga är: Sedan laddar vi för konventen.
Men det återkommer vi till.

Webb-tv som man orkar med


TV4Nyheterna: Snabbast upp i liveläge efter chockbeskedet om David Bowies död. Men inte bara snabbhet räknas.

Nyhetsåret 2016 har nu sparkat igång på allvar med en viktig och upprörande rapportering om förkastliga sexövergrepp. Vid sidan om det är det ingen tvekan om att Aftonbladets avslöjande om skandalerna inom Kommunal utgör årets hittills viktigaste journalistik.

Gemensamt för dessa ämnen – och alla andra – är att stora traditionella medier som förut mest spred sina nyheter med text och stillbild nu i allt större utsträckning gör det i rörlig form. Detta har pågått länge men trenden fortsätter och blir hela tiden tydligare.

När gamla tidningsredaktioner ställer om i kampen för överlevnad är valet självklart: Berättandet i rörlig bild tar över. Det satsas stora pengar på att bygga studios, rekrytera folk och vidareutbilda journalister för att klara kravet från användarna. Under 2015 var det många stora ord inte minst från kvällstidningarna om snabbhet och omfattningen på sändningarna. Snabbhet är viktigt, och ett tag fanns måhända en strukturell skillnad i snabbhet mellan till exempel kvällspressen och traditionella etermedier.

Så är det inte längre, skulle jag hävda. I alla fall inte när det gäller TV4Nyheterna. Några exempel bara från den senaste veckan: Vi var kvickast upp i livesändning både när det gäller David Bowies död och bombdådet i Jakarta. Vi sände live i TV4 Play samtidigt som de vanliga morgonsändningarna pågick i den linjära tv:n – en självklarhet för oss.

En spaning för 2016 är att allt fler redaktioner kommer att bli snabbare upp i liveläge när något inträffar. Även SVT kommer att bli bättre här, helt säkert.

Vad händer då när det inte längre skiljer något i snabbhet mellan alla dessa redaktioner som förmedlar nyheter i rörlig bild?

Kvalitet och förmåga att berätta kommer att avgöra. Som användare måste man orka titta mer än några minuter. Tomt omtuggande med någon programledare/reporter som till varje pris ska hålla igång en sändning kommer att väljas bort. Eviga studiosekvenser där någon hänger över en lap top och läser tweets likaså. Användarnas krav ökar, som nyhetsförmedlare måste vi leva upp till förväntningarna.

TV4Nyheterna har skildrat omvärlden i ett kvarts sekel med rörlig bild som verktyg. Vi förnyar ständigt vårt sätt att berätta med ny teknik och med nya former. Vi kommer att göra allt för att bli ännu bättre och för att vara den redaktion som användarna väljer, oavsett när något sker och vilken plattform man då råkar ha i närheten.

Det ska bli mycket spännande att se hur det blir på andra redaktioner. Förmodligen ökar kvaliteten överlag, till gagn för alla användare. Det finns nämligen ingen annan väg, om man vill finnas kvar som trovärdig nyhetsförmedlare.

Namnpubliceringar i exceptionella situationer

Sverige har höjt hotnivån i landet till den näst högsta nivån. Sannolikheten att aktörer har avsikt och förmåga att genomföra attentat är hög, enligt den bedömning som Säpo gjorde i samband med offentliggörandet av den förhöjda nivån den 18 november. Orsaken till denna historiska bedömning är att flera personer som stridit för terrorsekten IS i Syrien antas ha återvänt till Sverige för att utföra terrorattentat. En person som polisen sökt över hela landet är den man som bland andra TV4Nyheterna namngav, också kallad “22-åringen”. Han anhölls i sin frånvaro, skäligen misstänkt för förberedelse till terroristbrott, och kunde gripas den 19 november efter att många medier offentliggjort hans namn och bild. Publiceringarna kan antas ha snabbat på den process som nu lett till att mannen avförts från utredningen. Han är fri från misstankar. Säpo bedömer samtidigt att den höga hotnivån i Sverige kvarstår.
TV4Nyheterna brukar inte namnge misstänkta brottslingar. Undantag görs dock emellanåt och i exceptionella situationer. Detta har varit en sådan. Allmänintresset har varit – och är – mycket stort. Därför berättade vi under söndagen – med mannens namn och bild – också tydligt att han inte längre är misstänkt i denna utredning. Från och med måndagen den 23 november refererar vi till honom som “22-åringen”.

Därför bevakar vi terrorn i Frankrike så intensivt

Mord, terror och slakt av oskyldiga är lika avskyvärt oavsett var i världen det inträffar. Nästan dagligen rapporterar vi också om sådana händelser. Ibland ger vi det mer utrymme, ibland mindre. Mycket styrs av det övriga nyhetsläget. Det spelar också in hur långa sändningar vi har (vi sänder ju mycket live i TV4 Play, men på fredag, lördag och söndag har vi kortare sändningar i den traditionella tv:n).
Det som nu händer i Frankrike är unikt i vår tid. Det är också därför vi bevakar händelserna på ett intensivt sätt.
Terrorn i Paris går att beskriva som en krigsförklaring mot det som utgör fundamentet i vår del av världen: Idén om det öppna samhället.
Terroristerna slår till systematiskt mot öppna rum och oskyldiga människor på ett sätt som kommer att få konsekvenser – konsekvenser för vår rörlighet, öppenhet och attityd gentemot vår nästa. Idén om det öppna samhället bygger på en blandning av människor och idéer och religioner. Det är så vi lever – och vill leva.
Nu står detta på spel – inte bara i Frankrike utan även i många andra länder, inklusive Sverige. Rädslan och skräcken som terroristerna sprider kommer med stor sannolikhet att leda till förändringar vi egentligen inte vill se. Tyvärr.
Samtidigt går det inte att bortse från det band många i Sverige känner till Frankrike och Paris. Frankrike har gjort djupa avtryck i Sverige under århundraden: I kulturen, i skolan och på många andra områden. Intresset från allmänheten är stort i denna svarta stund.

Trovärdig tv-journalistik när den behövs som mest


Ritva Rönnberg, en av våra journalister på plats i terrorns Paris.

En mobilfilm från Paris visar terrordådens ondska och skräck. Människor som försöker fly, som ligger skadade och döda. Vad står på? Le Monde-journalisten som filmar försöker få svar av människorna därnere på gatan.
Det som pågår är ett av de värsta terrordåden i Europa i modern tid. Denna fanatiska ondska kommer att gå till historien och få konsekvenser som i dag är svåra att förutse.
Som redaktion gör vi nu allt för att rapportera, fördjupa, förklara.
Vi startade våra sändningar klockan 22.55 i fredags kväll – och har sänt oavbrutet genom natten och hela lördagen. Vi kommer att fortsätta: På plats i Frankrike, med röster från hela världen, och från vår studio i Stockholm. Vi hoppas att du uppskattar våra sändningar och den kvalitet vi håller i denna kusliga situation.
I detta läge är det viktigt att behålla omdömet som publicist. En del ägnar tiden åt att tämligen enögt mäta hur många minuter som gick innan vem började sända vad.
Snabbhet är viktigt – absolut.
Liksom närvaro, djup, kvalitet, uthållighet över tid – förtroendet gentemot tittarna.
Det är i stunder som denna som trovärdig tv-journalistik behövs som mest.
Tycker du att vi kan bli bättre? Saknar du något? Hör av dig till mig – jag lovar att lyssna.