Bakgrund: Om terrorn i TV4Nyheterna

Närmast dagligen sker terrordåd med dödsoffer i olika länder. Vissa attacker uppmärksammas mer än andra i medier här i Sverige. Är då vissa liv mer värda än andra? Gör vi skillnad på liv och liv? Är det mindre viktigt när oskyldiga människor i, exempelvis Turkiet, dödas av terrorister? Frågor kommer till vår redaktion.

Det självskrivna svaret är: Nej.

Attackerna i Paris i november 2015 markerade ett nytt, mörkt kapitel för det moderna – sedan decennier demokratiska och öppna – Europa.

Den 22 mars ser vi att det fått en skrämmande fortsättning. Vi ser hur själva hjärtat i EU – Bryssel, med sina institutioner för samarbete mellan fria länder – attackeras av blodiga dåd. Indoktrinerade mördare omsätter sin taktik i Europas politiska mittpunkt, något vi inte drabbats av tidigare på samma sätt. Jag har tagit upp det förut och gör det igen: Denna typ av terror i ett fritt och demokratiskt europeiskt land ger mer omfattande konsekvenser än bara det tragiska som händer i stunden. Den kommer att leda till ännu mer av det vi egentligen inte vill se i vårt samhälle: Mer av kontroller, mer av misstänksamhet mellan människor, mer av ofrihet.

Att TV4Nyheterna rapporterar intensivt om detta är självklart. Det är, sorgligt nog, ytterligare en svart milstolpe. Det betyder inte att andra människoliv skulle vara mindre värda. Det betyder att vi fått en ny, mer obehaglig bild av vår närhet, som kommer att påverka vårt sätt att leva.

Ska det aldrig ta slut?

Inte igen.

Inte ännu ett terrordåd, oskyldiga dödsoffer, skräck, förödelse, panik. Mitt i Europa, på vår hemmaplan.

I dag känner vi med alla i Bryssel – alla människor som fått sätta livet till för att förvridna hjärnor anser sig ha rätt att mörda i något slags ideologiskt syfte. Vi känner för deras föräldrar, barn, syskon, vänner, kollegor, grannar.

Är det så här vi ska leva nu? Med ständig rädsla för terrorns vidriga oförutsebarhet?

Denna känsla av mörker. Just nu möter jag ofta människor som tycker att världen har blivit dystrare, av olika skäl. Och de blodiga dåden har blivit något vi närmast förväntar oss, någonstans, någon gång, egentligen när som helst, i vår del av världen.

I denna tid är det vår uppgift att rapportera, förklara och kasta ljus över det som händer. Vi ska vara på plats och sända – vi gör det i timtal. Men vi ska ändå inte glömma: Världen är inte ett enda mörker. Även om det är svårt att tycka något annat just i dag.

Vad vi rapporterar och inte rapporterar

Ett jordskalv inträffade sent i lördags kväll. Epicentrum låg nästan 5 mil öster om Kinnbäck, 6 mil sydost om Piteå och 8 mil nordost om Skellefteå. Skalvet var kraftigt och kändes över mycket stora ytor. Rapporter har kommit in från vitt skilda orter, från Arvidsjaur i norr till Umeå i söder, enligt Norran.

TV4Nyheterna rapporterade om skalvet kort efter att det inträffat. Rapporteringen skedde i TV4Nyheterna live i TV4 Play – normal nyhetsbevakning vid den tiden på dygnet, med andra ord.

I sändningarna dagen därpå var nyheten dock inte med. Det fick tittare att reagera och ringa TV4:s kundtjänst. Enligt ett Facebookinlägg, som delas friskt, sägs att TV4:s kundtjänst ska ha uttalat sig förringande om betydelsen av att rapportera från Sveriges norra delar, och att det skulle vara orsaken till att nyheten inte kom med. Bilden har på sina håll blivit att TV4Nyheterna skulle ”strunta i hela Norrland”.

För en redaktion med ambitionen att stå för den bredaste och mest angelägna nyhetsrapporteringen av hela vårt land vore en sådan attityd onekligen anmärkningsvärd – om den nu skulle stämma. Men den stämmer inte.

Varje dag arbetar vår redaktion från norr till söder med att just detta: Att ge en så relevant och angelägen bild som möjligt av hela Sverige. Det är få redaktioner vid sidan av public service – om ens någon? – som kan mäta sig med vår närvaro utanför de större städerna. Siffrorna talar också sitt tydliga språk: Andelen nyheter från hela landet har ökat i våra rikssändningar de senaste två åren – något vi är mycket nöjda och glada över och vill utveckla ännu mer.

Var det då fel att inte ha med jordskalvet även i de linjära morgonsändningarna?
Ja, jag har förståelse för dem som hävdar att nyheten borde varit med även där. Den borde ha uppmärksammats.

Visserligen är det viktigt att slå fast att vi, som alla andra medier nuförtiden, publicerar vårt innehåll på många olika plattformar. En del innehåll publiceras bara digitalt, exempelvis på vår sajt, och inte i den linjära tv:n. Man kan alltså inte hävda att en publicering inte ägt rum för att vi inte sänt i alla plattformar. Det är ungefär som att hävda att tidningarna inte publicerat något som bara finns på deras sajter, men inte i den tryckta papperstidningen. Men med det sagt: Hundratals beslut fattas varje dag om vad som ska publiceras och inte, och ibland blir det inte helt rätt.

Det är på ett sätt förlösande att se vilket engagemang som finns för det vi gör och inte gör. Vi hoppas på en engagerad publik även framöver.

Vi maratonbevakar politiken i USA


Personligen tycker jag TV4Nyheternas grafiker har gjort ett strålande arbete med vårt grafiska koncept inför USA-valet. Kommer att synas i många former och sammanhang från och med nu.

Ingen hade trott det, men han står kvar. ”Pajasen” Donald Trump – ”Hjälten” om man frågar anhängarna. Han var helt uträknad på förhand men har fortfarande tätplatsen bland republikanska presidentkandidater, enligt opinionsmätningarna.

Men håller det? Kan karln verkligen klara sig hela vägen?

Och kan demokraternas Hillary Clinton hålla undan från utmanaren Bernie Sanders, USA:s svar på Jonas Sjöstedt (V)?

Beskeden kommer i de så kallade primärvalen. Alla som är något sånär intresserade av USA och politik väntar nu på primärvalen.

Det är i korthet de val där delstaternas invånare lägger sin röst på partiernas delegater, som sagt vilka presidentkandidater de håller på. Senare på året väljer delegaterna partiernas presidentkandidater inför själva presidentvalet den 8 november. Det sker under de så kallade konventen. Primärvalen rullar på fram till juni – och tisdagen den 1 februari drar allt igång i Iowa. (Just Iowa har ett så kallat nomineringsmöte, som fungerar lite annorlunda än val där folk röstar i vallokaler.)

Det är alltid spännande inför primärvalen – inte minst Iowa – men frågan är om det inte är extra intressant den här gången. Fältet är mer öppet än på många år. Ytterligheternas år.

Därför spänner också TV4Nyheterna musklerna mer än någonsin i vår primärvalsbevakning.
Det blir en mastodontrapportering från både Iowa, New Hampshire den 9 februari och den så kallade Supertisdagen den 1 mars, då tolv delstater går till val samma dag.

Våra team, med USA-korrarna Rolf Porseryd och Staffan Ahlström i spetsen, kommer att ge resultat, fördjupning och analys direkt när det händer. I studion är det laddat med smarta gäster, kunniga TV4-profiler, maffig grafik och en lång radda inslag – allt rattat av våra proffsiga programledare Anna Lindmarker och Thomas Ritter.

För den som vill och har tid finns vi där i 15 timmar i sträck – minst – varje gång.
Nu närmast, den 1 februari, drar vi igång med start klockan 16.00. Vi kör hela kvällen, natten och in på morgontimmarna då Nyhetsmorgon startar klockan 06.00.
Självklart går hela sändningen TV4 Play, om du vill mobilkolla. Men varje nagelbitare sänds också i den traditionella tv:n i TV4 från midnatt till 04.30.

Och det roliga är: Sedan laddar vi för konventen.
Men det återkommer vi till.

Webb-tv som man orkar med


TV4Nyheterna: Snabbast upp i liveläge efter chockbeskedet om David Bowies död. Men inte bara snabbhet räknas.

Nyhetsåret 2016 har nu sparkat igång på allvar med en viktig och upprörande rapportering om förkastliga sexövergrepp. Vid sidan om det är det ingen tvekan om att Aftonbladets avslöjande om skandalerna inom Kommunal utgör årets hittills viktigaste journalistik.

Gemensamt för dessa ämnen – och alla andra – är att stora traditionella medier som förut mest spred sina nyheter med text och stillbild nu i allt större utsträckning gör det i rörlig form. Detta har pågått länge men trenden fortsätter och blir hela tiden tydligare.

När gamla tidningsredaktioner ställer om i kampen för överlevnad är valet självklart: Berättandet i rörlig bild tar över. Det satsas stora pengar på att bygga studios, rekrytera folk och vidareutbilda journalister för att klara kravet från användarna. Under 2015 var det många stora ord inte minst från kvällstidningarna om snabbhet och omfattningen på sändningarna. Snabbhet är viktigt, och ett tag fanns måhända en strukturell skillnad i snabbhet mellan till exempel kvällspressen och traditionella etermedier.

Så är det inte längre, skulle jag hävda. I alla fall inte när det gäller TV4Nyheterna. Några exempel bara från den senaste veckan: Vi var kvickast upp i livesändning både när det gäller David Bowies död och bombdådet i Jakarta. Vi sände live i TV4 Play samtidigt som de vanliga morgonsändningarna pågick i den linjära tv:n – en självklarhet för oss.

En spaning för 2016 är att allt fler redaktioner kommer att bli snabbare upp i liveläge när något inträffar. Även SVT kommer att bli bättre här, helt säkert.

Vad händer då när det inte längre skiljer något i snabbhet mellan alla dessa redaktioner som förmedlar nyheter i rörlig bild?

Kvalitet och förmåga att berätta kommer att avgöra. Som användare måste man orka titta mer än några minuter. Tomt omtuggande med någon programledare/reporter som till varje pris ska hålla igång en sändning kommer att väljas bort. Eviga studiosekvenser där någon hänger över en lap top och läser tweets likaså. Användarnas krav ökar, som nyhetsförmedlare måste vi leva upp till förväntningarna.

TV4Nyheterna har skildrat omvärlden i ett kvarts sekel med rörlig bild som verktyg. Vi förnyar ständigt vårt sätt att berätta med ny teknik och med nya former. Vi kommer att göra allt för att bli ännu bättre och för att vara den redaktion som användarna väljer, oavsett när något sker och vilken plattform man då råkar ha i närheten.

Det ska bli mycket spännande att se hur det blir på andra redaktioner. Förmodligen ökar kvaliteten överlag, till gagn för alla användare. Det finns nämligen ingen annan väg, om man vill finnas kvar som trovärdig nyhetsförmedlare.